nyliving.blogg.se

En balettvecka har vi haft! Jag har tagit en balettklass varje dag och sen dansat modernt. Känner redan att jag får bättre snits på baletten och det är så skönt att ta det varje dag även fast det är kämpigt. Nu måste vi fortsätta så här! Vi har anmält oss till en veckas workshop i slutet på januari med en koreograf som heter Helen Pickett och lär ut en särskild teknik, forsyth. Jag är inte helt insatt i det, men många har provat och säger att det är helt fantastiskt och att man direkt lär sig att snappa upp nytt material bättre. Tekniken handlar till exempel om att använda båda hjärnhalvorna vid inlärning. Det ska bli intressant. Veckan innehåller även balett, improvisation och koreografering varje dag och sista dagen ska vi framföra ett performance.

 

I fredags hjälpte Elias Julien att flytta från en lägenhet till en annan. De bar hans dubbelsäng sju kvarter. Som tack bjöd han på middag på kvällen efter Max klass. Det gick så bra för mig på den klassen! Kände för första gången att jag rörde mig större. Aurelien ställde sig bakom mig för att tvinga mig att dansa stort (jag vet ingen som rör sig så stort som honom så när han rörde sig var det bara att kräma på så att han inte skulle komma förbi mig). Det hjälpte faktiskt och det kändes så skönt! Måste bara försöka göra det även utan Aurelien, det blir svårare..

 

Idag har vi varit i Brooklyn med Elin och Jenny och sett gospelkören Tabernacle. Vilken kör! De kunde verkligen sjunga. Vi såg en julmusikal med dem som var gratis. Vi var där 50 minuter tidigare men ändå ringlade kön runt hela kvarteret. Vi kom in i alla fall för det var en riktigt stor teater/kyrka. I början var det väldigt maffigt med allsång och hallelujah och första numret i musikalen var helt otroligt. Sen sjönk det lite och det blev lite för amerikanskt och gullegull och förutsägbart. För många ballader med rök och långklänning. Varje gång kören krämade på blev det mer stämning och dansarna var duktiga så det var ändå kul att se.

 

När vi kom hem hörde vi sirener hela tiden och det luktade rök genom badrumsfönstret. Det tog ändå minst en kvart innan vi reagerade på det för man är så van vid sådant. Jag stack ut huvudet genom fönstret och insåg att det brann väldigt nära! Vi sprang ner på gatan och där stod tio brandbilar och en stegbil ledde upp till ett fönster i huset som sitter ihop med vårat. Det var läskigt nära men inte så att vi hade kunnat blivit drabbade. Stackars de som bodde där, precis innan jul och allt. En brandman bar även ut en död hund.

 

 

 

På eftermiddagen har vi städat och bakat bröd och kokat äppelkräm. Mamma och pappa borde dyka upp när som helst nu! Längtar!!!!!